Jag och mitt rosa gips! Ska man ändå lida och ha ont kan man lika gärna göra det med stil så när gipsläkaren frågade vilken färg jag ville ha på gipset så var svaret givet, självklart skulle jag ha rosa 🙂
Men hur har det gått och hur mår jag?
Det har nu gått drygt en vecka sedan operationen, en vecka fylld av ångest, smärta och tårar. Jag får såna minnen tillbaka till olyckan för åtta år sen och önskade att det bara vore en dröm, men det är inte det, det här är den sanna verkligheten. Jag kan känna än idag när jag ligger och försöker sova på nätterna hur det var för åtta år sen, det var precis likadant. Samma ångest, samma smärta, samma sömnproblem, samma problem med höfter och rygg. Trots att det är foten jag har opererat så är det så mycket annat på kroppen som får ta stryk p.g.a belastningar. Kroppen jobbar på högtryck för att försöka stöta bort den protes som är inopererad, men det ska den inte lyckas med!! Men det innebär att jag är väldigt trött, trött och yr. Jag tål heller inte morfin så några starka värktabletter är inte att tänka på, jag får hålla tillgodo med Alvedon, vilket också blir lite extra jobbigt eftersom jag hela tiden går och har ont.
För varje dag som går så känner jag att jag ändå blir starkare, men det kommer att ta tid, jag ska först gå med det här gipset i tre veckor sedan ska jag ha en gipsstövel, som är avtagbar, i några veckor, jag räknar med att kunna kasta kryckorna helt, om allt går som det ska, i slutet på juli, vilket innebär hela sommaren. Jag kan bara trösta mig med att jag kan vara hemma, få sova i min egen säng och vara rörlig, för åtta år sedan låg jag flera veckor på sjukhus och sen förpassad till hemmet med begränsad rörlighet. Men dagarna och nätterna är ändå alldeles för långa och smärtsamma. Jag har underbara vänner runtomkring mig som kommer och hälsar på och hjälper till, vilket jag är evigt tacksam för, men den sorg och smärta som finns inom mig kan ingen dela med mig, det är något som jag ständigt bär med mig, något som inte syns på utsidan men som äter upp mig på insidan. En sorg och smärta som jag kanske får bära med mig resten av livet…
Veckan som har gått har jag arbetat hemifrån, vilket är en stor förmån och som gör att jag känner att jag gör någon nytta och att jag får använda huvudet lite grann :-), jag gör min träning för foten och benet varje dag, är stenhård med kosten för att inte gå upp i vikt nu när jag inte kan träna någonting, det enda jag gör här hemma är lite styrketräningsövningar. Jag tar mina mediciner och mina sprutor och lever på hoppet att jag en dag ska bli bättre än vad jag varit det sista halvåret…
Vad har dom då gjort med min fot?
Jo dom har alltså opererat in en fotledsprotes, som en kula i fotleden för att den ska bli mer rörligt, det har inte funnits något brosk i foten dom senaste åren, vilket har gjort att det inte har funnits några mjuka delar i foten utan benen har legat och skavts mot varandra och bildat väldigt mycket artros, därför har man nu opererat in den här delen som ska göra att jag blir lite mer rörlig och förhoppningsvis inte får lika ont, men det finns inga garantier för nåt naturligtvis. Men på bilden så ser ni hur min fot ser ut idag, dels den inopererade delen mellan foten och benet och sedan skenan och spikarna som allt sitter fast med på utsidan. Operationen tog drygt tre timmar men läkarna är som sagt var själva väldigt nöjda med operationen, så nu lever även jag på hoppet…
Vill även tacka för alla fina kommentarer och hälsningar i samband med min operation, det värmer och uppskattas enormt mycket <3
Kram
Helen
Heja dig! Kämpa på men nog borde du kunna få lite mer ketogan, smärtlindringen är ju så viktig för rehabiliteringen. Snygg mage lär du ju få av sprutorna , blåprickig o fin ? Du är jätteduktig tycker jag och cool med ditt rosa gips! Snart springer du på lätta fötter igen! Kramelikram
Jag tål ju inte Ketogan heller 🙁 så det är bara att bita ihop 🙂
Kram
Du fixar det Hel’en??
Jag opererade min handled för 4v sedan gips o stygn borta med stel handled. Övar precis som Du varje dag o tog Alvedon för jag blev så yr o konstig. Sov och sov och sov dag efter dag. Efter regn kommer solsken och hoppas det gör det för Dig också. Lycka till! Kram Pinķlady?
Du är så stark och har en sån vilja❤️Tänker på dig och håller tummar och tår att allt läker som det ska?Kram marie
Tack fina Marie ?
Stackars stackars fina dig. Tycker sååå synd om dig. Orättvist är livet ibland. Förstår dig så väl. Så frustrerande att inte kunna röra på sig ordentligt. Håller alla tummar och tår att dett ska gå bra för dig. Många kramar till en fin tjej. Inger
Tack snälla Inger och trevlig helg 🙂
Kram
Helen
Håller tummarna för att det blir bra! Jag har själv en armbågsprotes och tål inte heller morfin så jag vet precis vad du går igenom. Förhoppningsvis blir värken bättre snart. Krya på dig! Kram Erika 🙂
Tack ?
Åh, så fint att du delar med dig. Livet är verkligen inte bara på topp, men du besitter en fantastisk vilja! Kämpa på, varje minut närmar sig mindre smärta. Stor kram!
Ojojoj Kära du du måste få hjälp med smärtlindring !!!! Det finns annat om du inte tål Morfin. Inte bra för kroppen o läkningen att ha smärta kontakta snarast sjukhuset! Du kommer sova bättre och hålla ångesten i schack. Otroligt att du orkar med oss och allt du gör trots ditt helsike. Du är för mig och massa andra en stor stor inspirations källa och jag önskar dig allt gott! Många många kramar från mig på Gran canaria?