Att inte vara där, eller att inte vara här är för mig som att jag inte är någonstans. Just nu får jag inte mina pusselbitar i livet att falla på plats, det lyckas av någon anledning inte. Jag vill så mycket men orkar så lite. Jag har massor av roliga saker som händer runtomkring mig, jag är där, jag är närvarande men ändå frånvarande. Mitt hjärta vill inte vara med mig, mitt hjärta vill inte vara på samma plats som mig just nu, så är det och jag måste för stunden acceptera det. Det finns många sätt att försöka vara närvarande (eller frånvarande) och i fredagskväll valde jag att försöka känna mig ”hemma” fast ”borta”. Inte långt från där jag bor finns en restaurang som heter ”The Public”, hade aldrig besökt just den tidigare, hade hört både gott och ont om den, men ville bilda min egen uppfattning. Och min uppfattning blev absolut tummen upp. När jag klev in genom dörrarna öppnades en gammal industrilokal omgjord till restaurang, så snyggt och häftigt! Och fullsatt!! Trodde knappt våra ögon, men vi lyckades få ett bord om vi lovade att vara klara inom 1,5 timme. Vilket vi sjäkvklart lovade :-), men vi fick faktiskt ha bordet ytterligare 45 min innan vi behövde flytta på oss. Men trots en lång arbetsdag, en middag ute så satt jag hemma i soffan igen innan klickan var nio. Alldeles lagom, iallafall för mig som är så trött på fredagskvällarna. Tänkte försöka förmedla lite ”känsla” genom bilderna…
Ett sätt att bara vara, att få slå sig till ro och bli serverad det man vill ha, ett sätt att bara vara, vare sig man är närvarande eller frånvarande 🙂
Kram på Er ❤️








Kämpa på! Det blir snart bättre! Se bara till att ta hand om dig under tiden, och lyssna på kroppen! <3
Kram Lena